Kategoriarkiv: Kommunikation

Tankar i försommartid

Syren och gullregn, koltrast och bofink, glittrande vatten och solvarma klippor; det är mycket som försöker dra mig bort från skärmar och tangenter. Dags att summera det första halvåret av 2022!

Det första jag kommer att tänka på är hur roligt det har varit att få träffa människor på riktigt igen. Möten via Teams tycker jag har fungerat riktigt bra, men kurserna blir inte lika roliga och inspirerande. Därför kändes det nästan högtidligt när jag fick komma till Finansinspektionen i april. Nu i maj och juni fick jag till och med resa bort och hålla kurs. Ända till Göteborg och till Tjörn! Det var Folktandvården och Sahlgrenska sjukhuset som behövde skrivutbildning. Härligt att andas havsluft!

Annars har våren präglats av klarspråksarbete på Konstnärsnämnden, Socialstyrelsen och Skolverket. Så roligt att få ta del av olika verksamheter och lära känna nya trevliga människor!

En del jobb återstår, men snart sparkar jag av mig skorna och tar sikte på hängmattan.

Glad sommar!

Om språklig kreativitet

Är du omtänksam?
Kanske lite betänksam
Omhändertänksam

Under hösten och våren har jag ett annorlunda uppdrag: Lunchsvenska. Jag håller kurs i svenska för arkitekter på Tengbom under deras lunchrast. Mina deltagare kommer från flera olika länder, till exempel Kina, Polen, England, Australien, USA, Holland, Grekland. jag har en nybörjargrupp och en avancerad. De käkar sallad eller sushi samtidigt som vi pratar konstiga vokalljud, verbböjning, svenska ord, uttryck och traditioner.

För mig är det spännande och lärorikt. Jag får damma av mina grammatikkunskaper och träna upp språkkänslan. Vad är det för skillnad på ”Vad tycker du om min ritning?” och ”Vad tänker du om min ritning?” När använder vi omvänd ordföljd? Hur många partikelverb finns det i svenskan? Vad betyder egentligen ”väl” och ”ju”? Kommer ”verk” från samma ord som ”work”? Hur är det med ”värk”? Får man säga ”ba”? Vad är det för skillnad på ”stegen” och ”stegen”?

Och hur fungerar egentligen den svenska ordbildningen? Kan man sätta ihop vilka ord som helst? Ja! Det kanske är det som är det härligaste med språket: friheten, kreativiteten. Det är inte en samling regler att lära sig, nej, det är ett av många sätt att uttrycka sig. Och jag blir så imponerad över hur mycket mina elever kan. Över frågorna de ställer. Vi har så kul!

Nästa gång ska jag fråga dem vad de säger om det här ordet som jag hittade på en vägg på Söder:

 

Norra Kärr

IMG_5041

Bilden föreställer inte Norra Kärr, men den får symbolisera vårt livsviktiga friska vatten som vi har så lätt för att ta för givet. På bilden är vattnet dessutom fruset, ytterligare en symbol, för det här inlägget handlar om ett projekt som har lagts på is.

Norra Kärr ligger 15 kilometer norr om Gränna. Här har man planerat en storskalig gruvbrytning eftersom man har hittat vissa sällsynta jordartsmetaller, så kallade REE (Rare earth elements).

Projektet är mycket kontroversiellt, inte minst eftersom det hotar Vättern, som försörjer 250 000 människor och är Sverige största dricksvattentäkt. Därför var lättnaden stor när gruvbolaget Tasman metals meddelade att pengarna har tagit slut och projektet lades på is. Min pappa, som har jobbat stenhårt med att sprida information detta tillsammans med Naturskyddsföreningen, skrev en haiku i pur lättnad:

Norra Kärr på is
Naturen drar nu andan
och önskar djupfryst

Mer om detta på Svt.

De tio vanligaste språkfrågorna

– Nu har dem hört av sig. Ska det vara de eller dem?

– Men ska det vara nödvändigt att använda hen?

– Var är vi på väg? Vart bor han nånstans? Var eller vart?

Se där några av de vanligaste frågorna som vi språkvårdare får. I Svenska Dagbladet ger Olle Josephson, professor i nordiska språk på Stockholms universitet, snabba svar på tio språkfrågor.

De tio vanligaste språkfrågorna i SvD.

Själv skrev jag min C-uppsats om överanvändningen av dem. Men det kräver nog ett eget blogginlägg!

IMG_4295

Inlägg nummer 78 i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad.

Månuret finner sin form

Nu får jag inte ändra och peta mer i manus och omslag. Bilden är bestämd, typsnitt spikade, baksidestexten korrad. Och alla andra små och stora moment som en stackars bok får gå igenom innan den når tryckpressarna är klara.

Så svårt att släppa taget. Så svårt att lita på att jag har sett allt, ändrat allt, fattat rätt beslut. Men nu har jag i alla fall gett förlaget klartecken.

Det har varit en fantastiskt rolig process att skapa omslaget tillsammans med Sandra Stridh på Idus förlag. Ingen mindre än min käre make Erik har tagit omslagsbilden:

Min skiss till omslaget.

Min skiss till omslaget.

Omslaget - godkänt och klart.

Omslaget – godkänt och klart.

Inlägg nummer 71i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad – en svår utmaning!  Klarar det inte riktigt märker jag …

Siffror och bokstäver

Under redigeringsarbetet av min bok Månuret fick jag anledning att tänka till på det här med tal och siffror. Det är ju en tidsresa, så det blir en hel del av den varan. Läs och begrunda – vad tycker du är bäst?

  • 1700-talet eller sjuttonhundratalet?
  • De reste över 200 år tillbaka i tiden,  eller de reste över tvåhundra år tillbaka i tiden?
  • Hon var 13 år, eller hon var tretton år?
  • Det var den 17 oktober, eller det var den sjuttonde oktober?

Regler

Huvudregeln är att använda bokstäver för låga tal – förslagsvis mellan ett och tolv, eller mellan ett och tjugo. Men man bör inte inleda en mening med en siffra. Och skriver man en mening med flera tal är det inte så snyggt att blanda förstås. Oftast är det då bäst att använda siffror i den här typen av mening: ”Flickorna var 2, 9, och 22 år”.

Höga ungefärliga tal är bäst att skriva ut: ungefär två miljoner, omkring tio tusen – och man brukar även rekommendera att skriva hundra och två hundra, tre hundra etc.

Informativa texter och litterära texter

Under mitt yrkesliv har jag sysslat med informativa texter, och där är det sällan någon tvekan. Siffror är tydligare än bokstäver. En siffra sticker ut ur texten, som en bild, och blir därmed lätt att hitta – och hitta tillbaka till. Men det är just den effekten som man ibland vill undvika i litterära texter. I skönlitteratur för vuxna skriver man därför oftast ut tal och siffror med bokstäver.

Vad är bäst för unga läsare?

Hur är det med barn? Har de lättare att avkoda siffror än bokstäver?

Min skickliga korrekturläsare, Karolin Olsson, uppmärksammande mig på den här frågan, och bollade den vidare i ett forum för språkkonsulter. De flesta av våra kolleger var överens om att siffror är mer lättlästa för unga, ovana läsare.

Jag bad några barn (9-12 år) och lärare titta på exempel ur min bok – bland annat meningarna i början av denna text. Med få undantag föredrog barnen siffror framför utskrivna tal.

Jag passade även på att fråga en vän som översätter barn- och ungdomsböcker för att höra om det finns några enkla regler att hålla sig till. Det finns det inte; förlagen har olika riktlinjer. Som översättare följer hon författaren, men försöker vara konsekvent med exempelvis datum och årtal. Där brukar hon använda siffror.

Forskning behövs!

För att få reda på vad forskningen om barns läsande har kommit fram till på det här området tog jag kontakt med min kusin, Elisabet Engdahl, professor på institutionen för svenska språket på Göteborgs universitet. Hon skickade frågan vidare, men fick inget napp.

Tydligen finns det ett outforskat område här för hugade språkforskare!

Hur gör jag nu då?

Det är svårt att hitta ett sätt att vara hundra procent konsekvent, men jag håller mig till siffror för datum och årtal och tal högre än tjugo. I övriga fall skriver jag med bokstäver. Alltså:

  • 1700-talet
  • De reste över två hundra år tillbaka i tiden.
  • Hon var tretton år.
  • Det var den 13 november 2013.

Frågor på det?

image

Inlägg nummer 62 i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad.

Påfyllning

image

Är åter i stan efter tre dagar i skärgården. Tre dagar vid havet, i skogen, i sol och vind. Ibland behövs det inte mer för att jag ska känna mig utvilad och uppfylld av ny energi. Nu är jag redo att ta mig an nya uppgifter.

I morgon börjar mitt nygamla liv: på en kommunikationsavdelning. Jag ska jobba sex veckor på Stockholms konstnärliga högskola, som består av Dans- och cirkushögskolan, Operahögskolan och Stockholms dramatiska högskola. Tidigare har jag jobbat på Teaterhögskolan och på Stockholms dramatiska högskola – så jag känner igen mig. Ser fram emot morgondagen!

Inlägg nummer 56 i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad.