Kategoriarkiv: Pyssel

Juniljus, del tre

IMG_3847

Försommaren speglas i blanka fönster
Väggarna, med pompejanska dekorationer,
minns sin kung Gustav
med glittrande fester och viskande samtal
Här sjöng man och drack
här planerade man krig mot ryssen

Vad kallas detta kantiga hus?

IMG_3854

Inlägg nummer 84 i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad.

Juniljus

IMG_3858

Sagoskimmer över märkligt hus
solens strålar silas
skimrar genom gamla fönster
Vad har hänt här?
Vilka möten, vilka ord har växlats?

Vad är det för ett hus?

Inlägg nummer 82 i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad.

Mors dag

Mors dag. Kaffe, saft och tårta vid den röda stugans vita knut, under skira hängbjörkar hemma i Småland. Fågelsång, citronfjärilar, små lätta moln. Tänker alltid på en särskild tårta när jag tänker på Mors dag; vet att mamma tänker på den också, trots att vi nog bara gjorde den en gång: en gräddtårta översållad med gökärt.

gokart-1-372x279

Visste att blomman är god att äta, men inte att roten också kan användas.

Blomman används färsk. Rotknölen kan ätas färsk eller torkas. En måltidsdryck kan beredas genom att låta knölen ligga och dra i vatten en stund. Rotknölarna har under kristider bl.a. använts till mjöl som man bakade tunnbröd av. Skörda roten i mars-april eller oktober-november.

Det här läste jag på Skogsskafferiet – ätliga växter i naturen. Lånade bilden av dem också. Tack!

Min egen morsdagspresent i år är att dottern flyttar hem igen.  Lägenheten hon hyrde i andra andra hand är inte ledig längre. Välkommen hem! Och grattis på Mors dag, mamma!

Inlägg nummer 81 i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad.

 

Månuret finner sin form

Nu får jag inte ändra och peta mer i manus och omslag. Bilden är bestämd, typsnitt spikade, baksidestexten korrad. Och alla andra små och stora moment som en stackars bok får gå igenom innan den når tryckpressarna är klara.

Så svårt att släppa taget. Så svårt att lita på att jag har sett allt, ändrat allt, fattat rätt beslut. Men nu har jag i alla fall gett förlaget klartecken.

Det har varit en fantastiskt rolig process att skapa omslaget tillsammans med Sandra Stridh på Idus förlag. Ingen mindre än min käre make Erik har tagit omslagsbilden:

Min skiss till omslaget.

Min skiss till omslaget.

Omslaget - godkänt och klart.

Omslaget – godkänt och klart.

Inlägg nummer 71i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad – en svår utmaning!  Klarar det inte riktigt märker jag …

Vi har två vinnare!

Grattis till Indra och Mattias som knäckte den svåra tävlingen i gårdagens inlägg. De har vunnit det ärofyllda uppdraget att jästblogga här.

– Frågan är, säger en rörd och stolt Mattias, om vi ska blogga om brödjäst eller öljäst.
– Ja, eller varför inte om båda, säger jag uppmuntrande.

De rätta svaren då?

image

1. Uppe till vänster: Körsbärsblom, vårt körsbärsträd

2. Uppe till höger: Plommonblom, vårt plommonträd

3. Nere till vänster: Äppelblom, vildapel vid vägen

4. Nere till höger: Päronblom, på udden mellan Kårnäsviken och Neckviken

Tack alla som bidragit med svar!

Hedersomnämnande till Mamma och Helena som prickade alla sorter, även om två var sammanblandade. Grattis!

Inlägg nummer 69 i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad.

Siffror och bokstäver

Under redigeringsarbetet av min bok Månuret fick jag anledning att tänka till på det här med tal och siffror. Det är ju en tidsresa, så det blir en hel del av den varan. Läs och begrunda – vad tycker du är bäst?

  • 1700-talet eller sjuttonhundratalet?
  • De reste över 200 år tillbaka i tiden,  eller de reste över tvåhundra år tillbaka i tiden?
  • Hon var 13 år, eller hon var tretton år?
  • Det var den 17 oktober, eller det var den sjuttonde oktober?

Regler

Huvudregeln är att använda bokstäver för låga tal – förslagsvis mellan ett och tolv, eller mellan ett och tjugo. Men man bör inte inleda en mening med en siffra. Och skriver man en mening med flera tal är det inte så snyggt att blanda förstås. Oftast är det då bäst att använda siffror i den här typen av mening: ”Flickorna var 2, 9, och 22 år”.

Höga ungefärliga tal är bäst att skriva ut: ungefär två miljoner, omkring tio tusen – och man brukar även rekommendera att skriva hundra och två hundra, tre hundra etc.

Informativa texter och litterära texter

Under mitt yrkesliv har jag sysslat med informativa texter, och där är det sällan någon tvekan. Siffror är tydligare än bokstäver. En siffra sticker ut ur texten, som en bild, och blir därmed lätt att hitta – och hitta tillbaka till. Men det är just den effekten som man ibland vill undvika i litterära texter. I skönlitteratur för vuxna skriver man därför oftast ut tal och siffror med bokstäver.

Vad är bäst för unga läsare?

Hur är det med barn? Har de lättare att avkoda siffror än bokstäver?

Min skickliga korrekturläsare, Karolin Olsson, uppmärksammande mig på den här frågan, och bollade den vidare i ett forum för språkkonsulter. De flesta av våra kolleger var överens om att siffror är mer lättlästa för unga, ovana läsare.

Jag bad några barn (9-12 år) och lärare titta på exempel ur min bok – bland annat meningarna i början av denna text. Med få undantag föredrog barnen siffror framför utskrivna tal.

Jag passade även på att fråga en vän som översätter barn- och ungdomsböcker för att höra om det finns några enkla regler att hålla sig till. Det finns det inte; förlagen har olika riktlinjer. Som översättare följer hon författaren, men försöker vara konsekvent med exempelvis datum och årtal. Där brukar hon använda siffror.

Forskning behövs!

För att få reda på vad forskningen om barns läsande har kommit fram till på det här området tog jag kontakt med min kusin, Elisabet Engdahl, professor på institutionen för svenska språket på Göteborgs universitet. Hon skickade frågan vidare, men fick inget napp.

Tydligen finns det ett outforskat område här för hugade språkforskare!

Hur gör jag nu då?

Det är svårt att hitta ett sätt att vara hundra procent konsekvent, men jag håller mig till siffror för datum och årtal och tal högre än tjugo. I övriga fall skriver jag med bokstäver. Alltså:

  • 1700-talet
  • De reste över två hundra år tillbaka i tiden.
  • Hon var tretton år.
  • Det var den 13 november 2013.

Frågor på det?

image

Inlägg nummer 62 i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad.

Deklarationstider

Det var en gång för längesen, anno 2008 närmare bestämt. Jag hade frilansat några år, men bestämde mig för att lägga ned min språkkonsultfirma Concisio. Varför? För att jag tyckte det var så jobbigt med bokföring och deklaration (bland annat). Jag lovade mig själv: Aldrig mer! Och jag har verkligen njutit av att få lön den 25e och klicka i den lilla rutan på Skatteverkets webbplats. Vips är det klart!

När jag fick min bok antagen till förlag ändrades allt. Jag har blåst liv i Concisio och jag börjar bli klar med bok nr två. Underbart! Men …

… nu måste jag deklarera igen! Nej, jag vet, man kan ta hjälp. Men saken är den att jag har så få transaktioner: väldigt få utgifter och – tyvärr – ännu färre inkomster. Jag har ett smidigt bokföringsprogram. Det är superenkelt att deklarera med skatteverkets e-tjänster. Men …

… hur kommer det sig då att Skatteverkets informationsträff som jag var på i går kväll tog tre timmar? Och när vi nu sparar så mycket papper med hjälp av e-tjänster – hur kan jag komma hemsläpande med hela den här bunten fullmatade broschyrer? Va?

Men jag ger mig inte. Jag vill förstå. Och jag vill klara mig själv. Någorlunda.

image

Inllägg nummer 39 i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad.

Tranan

I går, den 25 mars, var det Vårfrudagen, våffeldagen, och trandagen!

Jag som kommer från Tranås i Småland växte upp med denna gamla tradition.  Vår trana kom på natten till den 25 mars och värpte i våra skor. Oftast var det godis, men en gång fick jag en trehjuling av tranan. Oftast såg man inte skymten av den, men det hände att den lämnade smutsiga fotavtryck på golvet. Det var lite läskigt. Tranans läte är också kusligt, ett ödsligt trumpetande.

Tusen tranor för fred

Tranan har en dag till: Den 6 augusti är dagen då origamister runt om i hela världen gör en hyllning till freden i världen. Arrangemanget kallas för ”Tusen tranor för fred” och har sitt ursprung i Japan där tranorna är en symbol för vårens välkomnande och drömmarnas uppfyllelse.

Bakgrunden till denna manifestation är sorglig: Sadako var en japansk flicka i 11-års åldern som blev sjuk efter atombomben som släpptes över Hiroshima, den 6 augusti 1945. Hon trodde att hon skulle överleva och inte dö av leukemi om hon lyckades vika 1000 papperstranor. Tyvärr dog hon ändå, men kampen för fred fortgår oförtrutet.

Källa: Laboratorium för Origami i Sverige

Lär dig vika en trana

Inlägg nummer 21 i #blogg100, en utmaning att blogga 100 dagar i rad.