På nyårsafton avlade jag ett högtidligt löfte till några trogna följeslagare som har funnits i min närhet i över tjugofem år: mina krukväxter. Jag lovade dem dyrt och heligt att de skulle få ny jord i vår. I dag infriade jag löftet. Ut med allihop i vårsolen, bort med krukor och gamla torra rötter och i med ny frisk jord. De blev glada och lite chockade. Det här har inte hänt på över tio år. Nu får vi se om de överlever …